|
Det är viktigt att behandlingen anpassas efter individens behov. En grundbehandling på Ulfshyttaninnehåller kemisk historia, konsekvenser samt steg 1-3. Efter det har man exempelvis möjlighet att arbeta vidare med steg 4, kriminalitetsprogram, parbehandling eller arbeta med att ordna sin ekonomiska och sociala situtation innan man lämnar behandlingen.
Fysisk och psykisk återhämtning:
Behandlingen inleds med en fysisk och psykisk återhämtning. Denna kan variera i längd beroende på patientens status. Under återhämtningsfasen informeras patienten om sitt behandlingsschema och tanken bakom detta är exempelvis att hålla tider, sova och äta regelbundet, för att sedermera återfå en normal dygnsrytm.
Kemisk historia:
Patientens första arbetsuppgift är att skriva ner sin kemiska historia. När hon/han började använda droger, i vilka känslolägen, sammanhang och vilka olika droger patienten använt sig av, Syftet med detta är att förmå patienten att för första gången i sitt liv se ärligt på sitt drogande. Redovisningen sker i behandlingsgrupperna som består av 8-10 st patienter. Detta kan hjälpa patienten att lägga av sitt förnekande av verkligheten, som är ett av det kemiska beroendets sjukdomstecken.
Konsekvenser:
De följande uppgifterna är att arbeta med konsekvenserna av sitt kemiska beroende inom livets alla områden. Exempel: Familjen, arbete, skola, ekonomiska, fysiska, psykiska, kriminella, andliga och moraliska osv. Syftet är att se sammanhanget mellan drogen och sin verklighet. Detta är ofta ett smärtsamt arbete. Även denna uppgift redovisas i behandlingsgruppen och speglas. I denna fas börjar patienten få sjukdomsinsikt och börjar förstå meningen med sjukdomsbegreppet.
Utredning:
Parallellt med dessa uppgifter inleder vi en utredning av patienten. Detta sker utifrån den kemiska situationen och dess konsekvenser samt genom individuella samtal med behandlare och vår läkare. Djupare problem bearbetas dock först i enskilda samtal som successivt också bearbetas inom ramen för processbehandlingen. Behandlingen sker således både i grupp och i individuella samtal. Att inte bearbeta dessa psykiska och känslomässiga pålagringar har visat sig ödesdigert då de efter behandlingen tenderar att växa och orsaka patienten svårigheter med att bibehålla sin drogfrihet och sina relationer med andra människor. Efter detta börjar stegarbetet, det första steget handlar om att förstå sjukdomsbegreppet och erkänna sin mentala besatthet och typiska allergi för drogen. Vi hjälper också till med att komma i kontakt med kronofogden och konsumentvägledaren i kommunen för att påbörja en ekonomisk hjälp till patienten. Detsamma gäller hjälp till arbete eller studier och öppna ett samarbete mellan patienten, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, vårdcentral och respektive kommun dit patienten kommer att flytta efter genomgången och avslutad behandling. Vi stödjer också patienten i etablerandet av kontakt med de lokala AA/NA-grupper där patienten ska bo efter avslutad behandling.
Steg 1:
Patientens förstastegsuppgift är omfattande och berör patientens maktlöshet inför drogerna och hennes/hans kontrollförluster. Målet med steg ett är att patienten ska inse sim maktlöshet och kontrollförlust och kan hänföra det som konsekvenser av sitt drogande. Dessutom är det mycket viktigt att patienten ska nå sina känslor under stegredovisningen. Detta sammantaget ger patienten ett hopp om ett nytt drogfritt liv. Att kapitulera inför drogen dvs se hur farlig drogen är för patienten som redovisar steg ett.
Steg 2:
Detta steg handlar mycket om tillit och tro till bland annat 12-stegsprogrammet, patientgruppen och sjukdomsbegreppet. Förhoppningen är att patienten skall börja söka en kraft som är starkare än henne/han själv och vet mer om sjukdomen än henne/han själv och därigenom börja återfå sitt förstånd, som då gör det möjligt att se verkligheten som den är och ge patienten tillgång till sitt samvete.
Steg 3:
Steg tre handlar om att ta ett kraftfullt beslut till livsstilsförändring. Att ge upp sitt drogliv och dess attityder. Genom insikt att man bara kan ändra sig själv och att man behöver hjälp av andra tillfrisknande personer. Det får man bland annat genom att gå på AA/NA-möten samt delta aktivt i behandlingsschemat och påbörjad det fjärde steget.
Steg 4:
Fjärde steget är ett gigantiskt arbete för patienten och handlar om att göra en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan av hela sitt liv. Till detta har vi ett hjälpformulär med ett 70-tal olika uppgifter. För att göra denna livsinventering krävs att patienten känner sitt problem (steg 1), vet lösningen på det (steg 2) och har beslutat sig för att söka den (steg 3). Självinventeringen handlar således om att patienten ska se både bra och dåliga sidor av sig själv och andra och därigenom få tillit och är ärlig mot sig själv och andra. Tro på, och förstå sjukdomsbegreppet samt att hon/han börjar få realistiska tankar om nuet och framtiden.
Social och ekonomisk situation:
När steg fyra är avklarat börjar vi att titta på patientens sociala situation och är stödjer patienten i arbetet med anskaffandet av bostad, sökandet till skolor/arbete eventuell ekonomisk sanering och dylikt.
Utsluss:
Utslussningsfasen anpassas efter patientens sociala kompetens, ofta i samråd med remittenten. För de patienter som inte har så stor erfarenhet av eget boende finns möjlighet till utslussningslägenheter. Där kan patienten bo under de sista behandlingsmånaderna och få möjlighet att på egen hand sköta sitt hushåll, t ex laga mat, tvätta, planera inköp etc. Det finns också möjlighet att träna social kompetens genom att på egen hand ta bussen in till stan för någon typ av aktivitet ex bibliotek, simhall osv. Dessa aktiviteter sker efter den obligatoriska behandlingsgruppen. Under utslussningsfasen har patienten också möjlighet till ledighet oftare. Då skall planeringen inför dessa vara anpassade till patientens sociala behov, där ingår besök i sk hemmagrupp inom AA/NA. Detta sker i samråd med patientens behandlare och remittenten.
Återvändardagar/Eftervård:
För en del patienter är behovet av en försiktig återgång till samhället nödvändig. För dessa finns möjlighet till återvändardagar som efter behov kan se olika ut, ex hemma en vecka efter utslussningsmånad, två veckor efter nästa etc. För en del patienter sker återvändardagar efter utskrivningen. Exempelvis återvänder patienten en vecka till behandlingen efter en månads vistelse hemma, sedan hem två månader hemma och en vecka tillbaka. Ibland finns behov av eftervård, det är vi behjälpliga med i samråd med remittenten, att ordna i patientens hemkommun. Vi är även behjälpliga med kontaktperson inom AA/NA inom hemkommunen.
AA och NA-möten:
Patienten får från start delta i AA och NA-möten och kontinuerligt undre hela behandlingen 3ggr/vecka. Syftet med detta är att patienten ska lära sig att livslångt mötesgående är en förutsättning för att kunna leva drogfri.
Behandlingstid:
Preliminära tider för de olika uppgifterna:
Kemisk historia 7-14 dagar
Konsekvenser 7-14 dagar
Steg 1-3 3 mån
Steg 4 1-3 mån
Förlängd behandling: 1-12 månader efter individuella behov
Efter steg 1 ges patienterna möjlighet att se även sina relationer, har hon/han barn kan de första mötena ske här på behandlingshemmet (detta beror på hur kontakten varit tidigare) i de sk utslussningsenheterna. Detta gäller också makar och partners. Möjlighet finns också för parsamtal.
|